från Emmelemzi.blogg.se

Orginalet hittas här.

Jag har så många jag vill tacka just nu.
På morgonen kändes det förjävligt och ens stiga upp ur sängen eller göra någo överhuvudtaget. Jag var så nere att det inte är sant! Allt kändes helt fel och hemskt, men nu är jag faktiskt glad att jag bestämde mig för att stiga upp och sätta på datorn. Det var då som mitt otroligt nedstämda X3M db föddes så ni som har läst det märkte hur illa jag verkligen mådde.
Tack Seba72, iSoLa, Hallonsandra, Smeggfaffa, Fantastix och Mentorion för alla era fina kommentarer och att ni orkar med mig även när jag är nedstämd. TACK!

Sen blev allt så mycket bättre! Jag är så lycklig!
Den jag vill tacka allra mest idag är, min andra halva, min sockerbit, min kära kompis, Nelle(:P)! Du fick mig och våga fråga min mamma. Och det gick hur bra som helst. Utom att jag först int nästan fick ett enda ord ut ur min mun och visste inte hur jag skulle formulera det hela, men tillslut frågade jag. Först sa hon att jag inte kan gå för att jag e för ung för att åka ensam med båten, och då sa jag att jag fast kan flyga ifall jag måste (vilket jag inte gjort på himla länge och är rädd för). Så då börja hon mjukna upp för det hela och tillslut så sa hon att ifall det går och fixa så får jag komma på JulTräffen! Jag höll på och dö. Jag satte mig pladask på golvet och visste int vad jag skulle göra eller säga eller någo. Tårar rann. Men på någotsätt fick jag mig själv upp plockad och fick meddelat åt Nelle att jag frågat. En massa tårar och lyckorus! Jag var hög av lycka! Är det nu också faktiskt! :D

Jag ÄLSKAR dig, Nelle! och saknar dig så GAHGAHGAH mycket! Men vi ses om ca.4 månader!