Mitt humör ändrar helatiden. Och nu menar jag helatiden. Det är jättejobbigt. En stund kan jag må bra och skratta och ha det roligt, men sen i en annan stund så känns allt bara helt skit. Som om världen skulle ha någonting megastort emot mig. Vilket inte stämmer, hoppas jag åtminstone.

Skolan känns ganska så jobbig och jag är inte alls nöjd med bilderna till min portfolie, behöver nya, men jag vet inte när jag skall kunna gå och fota. Jag hatar när det är jobbigt. Varför kan inte allt bara vara enkelt helatiden?

Nu skall jag gå och läsa och dö av ångest.